torsdag 2 september 2010

PONTUS GÖR INLÄGG

Det är jag som är Pontus, men det känner ni nog till. Jag är en liten vilding på 8½ månad, så jag är ju stora grabben. Jag och mamma Åsa är hemma på dagarna, oftast är det massa bus jag hittar på men ibland är det ärenden som ska göras. Självklart hakar jag på - det är ju så himla mycket jag vill se!
Varje dag är vi ute och promenerar. Eller,,,,jag får ju åka i mitt vrålåk - en Emmljunga-09. Sprolla om det regnar, mamma säger att ut ska vi ändå. Hon har fixar nåt tält hon hänger över vagnen. Blir ganska mysigt så för mig får det gärna regna! Våran hund Baileyz måste få komma ut och kissa säger mamma. Har aldrig förstått det där, det går väl att ha blöja?


Ibland hör jag hur mamma muttrar över hur hårigt det är hemma. Hon säger att hon blir less på att kläder och annat är fullt i hår. Hon brukar vara snabb på ta bort hår som jag fått in imunnen. Jag bryr mig inte, tycker det är supermysigt att borra in ansiktet i Baileyz päls. Men som mamma håller på borsta henne kommer hon väl inte ha nån päls kvar snart....

Jag är ganska duktig på hjälpa mamma på dagarna. Hon brukar dammsuga och då hjälper jag henne att styra dammsugaren. Känns rätt kul när den blåser mig rakt i ansiktet, mamma brukar skratta åt min frisyr som jag får då. Idag hängde vi tvätt ute. Jag sorterade fram de bästa klädnyporna, men jag ska erkänna att jag blev lite småsur när mamma tog tillbaka korgen med alla nypor. Jag hade ju hällt dom i en så fin hög.



Det är kul att kolla på barntv i bland. Men jag har inte ro så långa stunder, jag vill ju hinna klänga på möbler och göra andra våghalsiga saker. Mamma brukar oftast låta mig pyssla på ifred, men ibland kommer hon och säger nåt med bestämd röst. Oftast är jag ju en cool kille och kan ta sånt där, men man blir ju sååå less ibland ... Vi pratar inte riktigt samma språk än, men när jag har lärt mig vuxenspråket då ska jag tala om för henne att hon kan sluta oroa sig. Jag kan massor själv!




Vi bor nära havet så dit är vi ganska ofta. Baileyz får bada men inte jag...vart är rättvisan i det? Mamma säger när vi är dit att det är så skönt när det inte är nåt folk ute. Skittrist tycker jag för i somras såg jag en ursöt tjej här nere på stranden. Men hon var nog för liten för mig...hon var ju knappast äldre än 4 månader.





Vi åker in till stan ibland. Det är lite olika vad vi gör. Ibland handlar vi något eller så hälsar vi på nån vuxen som mamma pratar en massa med. Det är himla skönt att åka bil så ofta passar jag på att snarka till en stund. I somras åkte vi bil till Stockholm. Då blev jag lite less för SÅ kul är det inte, men jag höll ändå god min och mamma o pappa sa flera gånger att jag var så himla duktig. Bonus poäng till mig! Kanske kan få en extra vällingskvätt om jag sköter mig?!






Älskar allt vad motorljud heter. Gräsklipparen, bilen, fyrhjulingen... Nådde jag bara till pedalerna vore det ingen konst att köra. Väntar med spänning till vintern. Då kommer nog morfar hit med några coola skotrar.








Helge brukar låna mitt vrålåk när inte jag sitter där. Tycker han ser ut att må bra där, men han vill aldrig åka med mig. Vet inte om han är sur för att jag luggat honom några gånger.







Nu när vi bara har en hund säger mamma att det är mycket lättare att gå på promenad. Baileyz är alltid lös annat än när vi går på bilvägar. Då och då kommer hon och tittar till mig. Jag har inte fattat om hon är min barnflicka eller, för hon ska va med hela tiden och ska ta hand om mig. Men då borde väl inte mamma var hemma med mig? Äh, jag begriper inte allt ännu, men vi har mycket kul ihop Baileyz och jag.










Jag sköter service och underhåll på vrålåket. Jag kanske blir mekaniker när jag blir vuxen? Men pappa har pratat om golfproffs och hockeyproffs men det vet jag ju inte hur det är innan jag provat på. Ska försöka skynda på med gåträningen så jag snart kan åka skriller så jag vet vad det är dom pratar om.
Nä, nu får det räcka för denna gång. Men mamma fotar ju mig heeeela tiden så jag kanske lägger ut fler bilder nån dag. Nu är jag hungrig!









/ Åsa

tisdag 31 augusti 2010

FÖRKYLDUS

Som ett brev på posten när skolan börjar är ju att bli smittus av bacilluskus. Hugo var småsnorig o hostig i fredags då han kom, Niklas blev först förkyld, och nu Pontus o jag. Pontus har varit jättegnölig och kinkig och mest bara olycklig och missnöjd. Själv önskar jag att jag fick lägga mig ner och sova en stund och kanske få bukt med huvudvärken, men det får bli i ett senare liv.
Nu är det bära, bära, bära som gäller. Pontus har inte feber, men jag gav lite alvedon iaf, för han verkar ha ont i kroppen och om inte annat av tänderna.
Han har sovit 11-12 timmar i sträck nu två nätter- om än oroligt. Imorse vaknade han just innan Niklas klocka ringde.

Har idag ändå gått en saaaaaakta promenad, tömt undan några krukor ute, och det får anses som räcka för idag. Hade tänkt avhåra baksätet från hundhår (eftersom Baileyz på något mirakulöst sätt alltid hamnar där. Har ju inte grindar som i forden), men det får bli en annan dag.
Jag har möjlighet att vara med och spela innebandy på fredagar men det är en sån tid att det blir svårt mtp Pontus. Eftersom niklas dessutom slutar tidigt på fre. har han ingen lunch att vara barnvakt på. Schajt.

Very well, hoppas på snabb tillfriskning.
Over and out för nu.

/ Åsa

söndag 29 augusti 2010

HELGELÄNDE

Här har det väl inte hänt allt för mycket nytt. Helgen har varit ganska seg på ett vis, inte gjort nåt jättespeciellt och vädret har väl inte varit så muntert, plus att Pontus har varit på kink-humör mest hela tiden. Verkar inte vara riktig i form. Han grinar ju sällan och aldrig, men har ett "missnöjds-ljud" som kan göra en smått irriterad i längden. Dessutom har jag dragits med dålig sömn och konstant huvudvärk och haft jätteont i dumma skuldran. Strålar upp i käken och skallen och allt den där skiten som följer med. Blir ju så där domnad och helt utan styrka i armen så jag orkar nästan inte hålla P. Bävar inför en jobbstart om skuldran-ontet kommer tillbaka.

Niklas är lite förkyld, Hugo lite hostig, så vi vi har varit ur gängorna hela bunten. På olika vis.
Ikväll tog det 45 min att natta Pontus, det har dessvärre börjat bli en mer vanlig företeelse att det kan ta upp mot en timme. Han blir som speedad och ska bara klänga och slamsa.
Eftersom detta blev klagomursinlägg så bjussar jag i stället på goa bilder som kan lyfta upp vilken suris som helst!

Go gubben
Lurifax

Fina bad Pontus

/ Åsa

lördag 28 augusti 2010

FANTASIFULLT

Ens egen (eventuella) kreativitet bleknar i jämförelse... :)

www.milasdaydreams.blogspot.com

/ Åsa

fredag 27 augusti 2010

BATTERI

Ibland behöver man inte så mycket för att få batterierna på plus igen. Var till en arbetskamrat igår som bor i "grannbyn" och hälsade på.
Så skönt att få ett avbrott i tristessen. Inte att missförstå, men ibland blir det långrandigt och enahanda att gå hemma o spec. nu när man inte vill vara ute på samma sätt längre.
Pontus är 5v äldre än hennes yngsta. William är ju supersöt och Pontus tyckte det var superspännande med en bebiskompis. Storebror Viktor var ju också jätterolig att leka med- det märks att det blir nåt speciellt när det är andra barn med. Pontus var glad men trött vilket resulterade i en övertrött kille vid sängdax, han bara flinade och tramsade. Fick hänga filt över spjälorna för att Helge låg på sängen och det var ju tydligen superintressant. Efter en timme (gaaaaa....) somnade han iaf.
Han vaknade just som vi lagt oss efter 23, tankade i lite välling och sen sov han till just före 05. Tidiga mornar numer.
Niklas håller på bli sjuk tror han. Dålig tajming eftersom han är så peppad att hockeyträningen drar igång idag.
Idag kommer Hugo. Ska bli kul att höra hur första skolveckan varit. Han såg inte fram mot att börja 2:an för det blir mer läxor då, sa han .
Lite disträ o trög i skallen känner jag så jag orkar inte skriva nu.
Tjingeling o ha en god helg!
/ Åsa

tisdag 24 augusti 2010

VEMODET RULLAR IN

Var sak har sin tid, som det heter, men när saker kommer till ett slut är det inte sällan med ett stygn av vemod.
Tiden går så fort! Och det är sant det många säger - det går fortare ju äldre man blir....

Nu är hösten på ingång, sommaren har gjort sitt. Blommor dör, löven faller, frukt och bär skördas. En evighet tills vi ses nästa gång.
Bebisen är snart inte bebis längre - jag kommer knappt ihåg spädbarnstiden fast den var så alldeles nyss.
Det bara snurrar på helt ouppmärkasmt på nåt vis.

/ Åsa

lördag 21 augusti 2010

SURPRISE

Inte ens anat att det var på gång, och idag, huxflux, säger Niklas att Pontus har två tänder på G i ö.k. Hoppla! (de där nere kom ju båda samtidigt också). Och när jag tittat en extra gång så är ännu en tand på G i ö.k. Tre på ett bräde!
Han har varit lite lugnare än vanligt men inte slö eller febrig eller andra tand-tecken och det var inga tänder i sikte i måndags.
Eftersom jag inte har min mamma att fråga och pappa minns ju inte sånt här, så rotade jag fram ett album där mamma även gjort anteckningar under de första åren. Jag var också jättetidig med allt. Första tanden vid 5 månader(Pontus just före 7 mån), jag kröp vid 6 månader (Pontus vid 7), jag drog mig upp vid 7 månader (Pontus 7½mån). Jag stod själv vid 8 månader och tog sex egna steg vid 9-10 månader. Får se vad Pontus gör :)
Tydligen klängde jag på precis allt som kom i min väg, och skulle absolut stå i vagnen. På den tiden kanske det inte fanns selar i vagnarna?
Var även tidig med prata, läsa o skriva. Men vad hjälpte det? Se hur det gick.... ;)

Idag klantade jag till det rejält. Jävla klant klump idiot. Tar det en annan ggn.

/ Åsa