Ganska nyss kommit in från den vanliga kvällspromenaden med Baileyz. Även denna kväll fick vi sällskap av katterna:)
Det blir oftast så att vi går ut när Niklas tar över här hemma o lägger pojken.
Det är så himla skönt med ensamheten här ute. Även om jag kan bli spyless ibland att tallar är det enda man ser, så har jag ingen lust att byra ut detta. Nu när stugägarna flyttat tillbaka till stan och golfarna lagt klubborna på hyllan är det betydligt lugnare här ute. Men ack så skönt! Det är skönt att vara ensam och jag tycker synd om människor som inte klarar av att vara med sig själv. Sig själv kommer man ju aldrig ifrån, men det finns ju de som alltid har det där i sig att det måste hända något hela tiden . Jag skulle krevera att ha det så.
Pontus har iaf haft en gladare idag idag. Hoppas perioden håller på ebba ut. Jag känner mig ganska mättad på alla krångliga påklädningar, raseriutbrott, trams vid maten, missnöjdljudet som är nån blandnig av gnöl o gråt. Idag har han lekt så förnöjsamt själv och inte varit så där frustrerad som han verkar vara när han vill så mycket. Han har pratat oavbrutet i e.m.
Börjat både vinka och peka.
Känns jätteskönt med helg och vädret verkar kunna bli helt ok. Vinterluddorna på bilarna ska på.
Nu ska jag lägga mig i soffan o uggla på tv eller film samt äta massa snarra.
Trevlig kväll!
/ Åsa
