SÅ VARE HELG IGEN

Härligt höstvädet! Gillar den härliga luften och att det "brinner" i skogen av alla fina färger!

Här rusar tiden fram. Denna vecka har gått så otroligt fort av någon anledning. Redan helg igen!

Imorse tog vi en promenad till klipporna vid Kläppsjön. Mysigt.

Pontus älskar verkligen att vara ute.

 

Var på Confortmöbler o köpte en stor väggklocka häromdagen. Men timvisaren bara hängde som en slapptask så det är bara att byta.

Rasmus, denna raketbäbis, han drar sig upp mot allt han kommer åt. Står o vinglar en stund innan rumplandning. Pontus var motoriskt snabb, men undra om inte Rasmus är strået vassare.

 

Baileyz löper och har tack o lov nästan slutat fälla hår nu. Ett tag höll jag nästan på bli mentalpatient.

I helgen blir det lite ärenden. Ska bl.a försöka köpa mig en vinterjacka.



 

/ Åsa

LAKRIZ

Att saker och ting förändras med tidens tand, det är något jag reflekterar över lite nu o då. Hur relationer förändras, hur man omprioriterar saker, viktigt då- inte viktigt nu o.s.v.

Jag tänker ofta på roller, vilka roller människor har för varandra. Vad spelar JAG för roll i ditt liv? And so on.

Som med djuren t.ex.

Det var mitt livselixir. Livet byggdes kring alla rutiner med djuren och de var prio ett.

Nu är det inte alls så och det känns mer lockande att inte ha ett liv med djur. Kanske en huskatt möjligen.  Trots detta är det ändå en jättesaknad att Lakriz fick flytta.

Även om han har bästa livet ever så för mig själv känns det jättetråkigt att inte få ta del av denna underbara hund.

En sak som han fick (trots kastrering) lite problem med var hundmöten.

Jag vet att hans nya ägare jobbat sakta och tålmodigt med detta, så det är så himla kul att se foton på honom med andra hundar! Han har fått några nya bästisar, bl a denna skönhet nedan.

Och nästa vecka fyller han 6 år!

Bästa Lakriz.

/ Åsa

JAG SURAR

Egentligen surar jag inte. Jag är bara nere. Känner mig som världens sämsta mamma, världens tråkigaste sambo och har åldrats 15 år på några månader. Bara en sån dag antar jag...

Rasmus - detta lilla underverk som är så sprudlande glad. Go unge! Han kryper runt hela huset och nu måste nog trappgrinden börja användas igen.  Han verkar ha ännu fler tänder på gång för han dreglar nåt kopiöst!

Pontus, Pontus... älskade fina du, vad jag kan bli tokig på dig. Han blir heeeelt vansinnig på lillebror. Utan anledning. Bara att R finns verkar vara skäl nog. Konflikterna haglar. Jag vet inte om jag tacklar situationen rätt.

 Min lilla människa som både är liten o stor på samma gång.

 

Men... när stormarna lagt sig och man får den där supermysiga kramen och orden "Mamma, Pontus ääälskar dig" då sväller hjärtat och det liksom svämmar över av all kärlek man kan känna för sitt barn. Bli aldrig stor. Var mitt lilla hjärta för alltid.

ONSDAG

Det blev inget S-vall för Niklas i helgen (tackar vi för) så istället var vi o uppvaktade nyfyllda 14-åringen (d.v.s. Maja - Niklas ena syster).

Jobbade på söndag och sen var den helgen slut.

 

Rasmus blev febrig igen och tempade ännu en gång högt. Tät o snorig och vid närmare inspektion anar jag att lillplutten har höstblåsor.

 

 På banan igen efter 1½feberdygn. Storebror hade hastig febertopp men full fart på nu. Mamman i huset har det skapligt ställt med bihålorna men dessvärre ont i leder och halsen känns tjock o öm o ond. Hösen välkomnas på gott och ont....

Chefen här hemma har lite svårt att inse att han inte får bestäämma allt och f.a inte vara som en diktator över lillebror. Men ibland så kan man ju faktiskt ha riktigt skoj ihop också!
Lillebror som faktiskt idag blir 7 månader!

HUR TÄNKTE JAG?

 

 

Dags att jobba ihelgen igen.......

 

Hur tänkte jag då?

Förvisso en dagtur men ändå....just nu känns det skitjobbigt, med förkylning i kroppen å allt. Dessutom måste,mest troligt, Niklas till S-vall imorgon vilket gör att heeeeela jävla helgen suuuuuuuger.

Å jävla pissväder idag så jag antar att vi blir inne. Fy vad anti jag känner mig.

 

På dagis går det hur bra som helst. Pontus verkar stortrivas. Bra det. 

Rasmus blir mer o mer självständig o kryper o ålar för fullt. Tänk, han är snart 7 månader. I don´t belive it!

 

Hunden går mig på nerverna och jag funderar seriöst vilket fel hon har. Och vad vi ska göra av henne....

Trevlig helg på er, ni som kan.

GOLF,KALAS,FÖRKYLNING

Ja, så har veckan sett ut. Bacillus verkar flöda från alla håll och någongång fastnar den väl. Rasmus o jag är och har varit riktigt förkylda. Mig är det förstås inte synd om även om mina bihålor inte är minsta skonsamma mot mig, men stackars lilla Rasse-gubben blev så sjuk. Hööög feber, rinniga ögon och snor utan desslike. Detta resulterade i matvägran(tillika vätska) och när det uteblivna intaget och den torra blöjan varit lite för länge fick jag viss oro. Men hippsvipps försvann febern och han återkom så smått till sitt vanliga jag. Dock snorig ännu.
Varje kväll förra veckan gick jag golfkurs. Inga större nyheter då jag gått kursen förrut. Nu ska bara några rundor på banan göras, men det känns som det får bli vår-göra.
Hinner inte.

I lördags var vi på hockey. Rasmus fick vara hemma m farmor.

Ja så igår då...då klev sambon över gubbtröskeln och fyllde 40 år.  :-)

/ Åsa

"SKOL"START

 Rasmus får inte alls det Pontus fick. Då var man så himla noga med allt, nu glömmer man nästan bort att Rasmus måste vissa saker - såsom att lära sig äta. Det gånger vi kommer ihåg (ingen fara - han får mat jorå, kanske bara inte så rutinfast) ge mat går det oftast bra o han gillar det. Äter bitar med mat redan och sölar förvånansvärt lite.
Han är snart 6½ månad och kan nu krypa några "steg" och även från mage sätta sig upp på ena skinkhalvan med en hand i golvet som stöd.
Förljer Pontus ganska exakt vad gäller mototisk utv.

 Igår var vi på stan en sväng och bl.a beställde blommor till pappa som han ska få hemkört idag. Gubben har ju gått i pension.
På stan blev det snabbmat till middag. Pontus föll på altanen och slog i munnen. Aj så in i .....
Men tålig värre, även om han blev lite loj i humöret efteråt. Han är inte rinnsnorig men tät i näsan så kanske nån sjuka på G?
Han sov tre timmar på dagen igår (fick väckas) och somnade ändå 19.40 på kvällen. Trött kille.

 Rasmus gör sin far ganska trött kan tänkas. Hans tid med hela sovande nätter är förbi och nu ska han vakna o äta några vändor. Ska försöka ge han mer matig mat innan nattning. (gäller bara att komma ihåg;))
Ska få hjälp rengöra min kamera. Som synes inte så prydsamma fläckar i ansiktet på fotot.

 

 

Och stora stolta killen som börjat (för)skolan! Han säger skolan och vi är med på det . Han har förstått att dagmamman är slut och att han ska börja skolan med stora barn. Han har varit  peppad till tusen och i onsdags var det så dags att inskolas. Har gått jättebra och idag lämnade jag bara på morgonen utan krusiduller. Han har ju bara syskontimmar = 15h/veckan så han kommer vara där 8.30-13.30 ti on to,
Men han verkar trivas, Grynet har 3 ½ fröknar som verkar jättefina. Totalt 18 barn.
Stolt unge. Stolt mamma!

Jag var f.ö o jobbade 12-21 i lördags. Längtan tilllbaka är obefintlig och tänker jag på framtiden får jag ångest. Så jag tänker inte, men ändå gör jag det.
Nu denna vecka ska jag återuppta min golfkurs, bara för att få det ur världen. En granne o jag ska gå.
Å nästa vecka drar innebandyn igång igen. Blir bra. Hoppas knäna håller.

Ett väldigt osammanhängande inlägg men det är lite så jag känner mig. Spretig i mina tankar o känslor.