TISDAG

Tankarna mal o mal o mal o mal och jag får aldrig komma till något avslut. Några beslut.
Irritationsberget växer. Fuck!

Ja, i övrigt så gick denna helg åt till besök av brorsan, skyltsöndag (heeelt värdelöst) och Pontus fick minsann träffa både tomten och Max-tigern. Bra där.
Tittade på Hampus hockeymatch, julklappsshopping.
Pontus har iaf otroligt roligt när Peter är på besök.

Äh, skulle skriva en massa men känner att jag inte orkar.

SUNDSVALL OCH GREVE DRACULA

Sundsvallshelgen var trevlig. Vi var framme vid 11.40 och började med en pizza, sen stan, fika, hotellincheckning, middag -som btw inte alls var nån höjdare. Långbordsvariant med SiljaLine-varning=helt omysigt och oprivat. Huvudrätten var inget att jubla över.
Taxi till Kasinot där Niklas gick några hundringar plus.
Dom fick dock Ikea dagen efter. Men å andra sidan kostade inte Ikeabesöket något kan man ju säga.
Körde hem i värsta grisvädret. Bilen såg ut som en lervälling så det blev högtryckstvätt på kvällen.

Hemmavid hade allt gått bra. Glada barn (och kanske en lika glad farmor?) mötte oss i dörren.

Så här ser våran numer 9 månaders ut i normalfallet. Men när han ler.....

 ....förvandlas han till Greve Dracula!

STUNDANDE WEEKEND

Jaha,,, var det ett tag sedan igen, som jag var in hit. Tycker veckorna bara swischar fram. Det har väl varit en normal vecka på så vis att vi äter, sover , går på dagis, trotsar o.s.v.
Pontus har plötsligt börja vägra sova på dagen. Det går oftast bra även om vissa eftermiddagar sätter sig i humöret sas.
I helgen ska jag o sambon använda hans 40-års present, nämligen åka till Sundsvall. Bo på hotell, käka nåt gott, gå på casino, stan o Ikea. Farmodern, den bästa, flyttar in hit o tar hand om katter, hund, o tre grabbar.
Är nog bra hjälp att Hugo är här denna helg så kan han vara med Pontus när farmor måste mata/söva Rasmus. HOPPAS allt går bra.
Jag längtar mest till hotelfrullen ! Jag ska Ä T A!!! Och duscha skållhett.

Blidde mycket framöver på helgerna nu. Det ska vara julbord, treårs kalas, glöggfika m kompis o tillhörande familj, brorsan kommer en helg och hippsvipps så är det jul.
Skit... kom just på att julbordet är ju på skyltsöndag :( Jag som just bestämt att vi skulle gå på det för det tror jag Pontus skulle tycka var superkul.
Nåväl...

Uppdatering: Googlade, och fattade jag saken rätt så är skyltsöndag 25 nov. Alltså krockar det inte m julbordet.
/ Åsa

BARNBARN

Idag var vi till farmor o hämtade hem Pontus. Gofinungen!
Han hade  ä n t l i g e n  vågat sitta med Rickard i traktorn :)

 Tur man kan få bogseringshjälp av brorsans gåstol!

På hemvägen stannade vi på graven och tände ljus. Pontus förstår ju inte innebörden av allt det jag säger när vi pratar om att hans mormor är död. När vi ställde ner ljuset sa han att "jag vill gå känna på mormor" , Jag sa att man inte kan ta på henne men att jag alltid brukar pussa i min hand och lägga handen på stenen. Men eftersom att han säger nej till allt just nu så sa han nääääääää och sprang iväg.
Jag blir så ledsen i hjärtat att inte få dela detta med mamma. Att få se henne i rollen som mormor, samt att mina barn inte har en mormor. Nackdel med att skaffa barn så sent som jag är ju att antagligen kommer jag själv inte att få uppleva att bli farmor. Sen är ju barnens farmor/farfar/morfar inte purunga heller.  (60/67/65).
Farmor är iaf bästa farmorn! Trots att hon jobbar o har en aktiv fritid så tar hon sig an pojkarna (hon har ju faktiskt tre st som vill dela henne). Hon engagerar sig, inte rädd besväret och dom älskar att vara där.
/ Åsa

SÅ VAR DET SNART HELG IGEN

Oftast tycker jag veckorna går ruskigt snabbt även om jag inte gör så mkt på dagarna, men denna vecka har känts evighetslång och varje dag som en vecka lång. Men som Niklas säger: du får ju ett långt liv, varpå jag brukar svara: jo, men ett jävligt tråkigt liv.

Tre år är minsann inte lätt att vara. Han, treåringen alltså, kan sätta mig på prov så till den milda grad att jag kör av vägen. Inte hela sanningen, men när vi åkte isbanan ner i diket härom morgonen var jag inte mitt gladaste jag precis. Fy vad vi kan bråka. Och fy så opedagogisk jag kan vara. Och fy vad ont det gör efteråt. Men så har vi guldögonblicken som gör livet värt att leva.
Men jag sliter ska jag säga. Både mentalt o rent kroppsligen. Hur lätt är det att bära en 16kg tung unge som sparkas o skriker och står som en båge i bilen o vägrar sätta sig. Samtidigt som  jag måste kånka runt på Rasmus i bilstolen. 10kg barn+stol. Hujedamig. Svettig jämt.

I helgen ska iaf Pontus få vara hos farmor, Niklas o Hugo ska på hockey och på lördag ska jag gå på stan eller nåt. S J Ä L V. Utan vare sig barn eller sambo. Å förresten har jag blivit jättetunnhårig. Fy så hemskt.

BOTTEN

Det är snorigt o rossligt i rören. (båda barnen. Min nästäppa blev kortvarig. Kanske pga pågående antibiotikakur mot annat).

Det är konflikter och tonårsbeteende.

Det är kläng-häng-i-mammas-byxben-exakt-heeeeela-tiden-period och sov-inte-på natten-och-helst- inte- på-dagen-heller-period.

Det är inte bra status på mitt välbefinnande.

Jag är på väg ner mot botten, men där tänkte jag vända. Får se hur djupt det är bara, innan den är nådd.

 

GE MIG MANUALEN, för så lätt är det inte!

Älskade skrotungar!

/ Åsa

Måndag

 

Så sant men ibland äre svårt.

/ Åsa