SEMESTER

Nu har jag semester fram till 11 augusti. Så skönt! Vi har inga större planer, lite dagsutfly
kter. Holmön bl.a


Här på bloggen händer ju inte mycket. Livet liksom rullar på med barnen som upptar mesta tiden. Just för stunden är bara jag o Rasmus hemma ihelgen. Niklas är iväg söderut o spelar baseboll o Pontus är hos farmor. Dom skulle på marknaden i Bjurholm. Sötungen som börjar bli så stor. Han är såhimla klok min lilla stora pojke.
Rasmus han bara utvecklas o mår bra. Går på hälar, springer på tå, (är inte det tidigt..?) äter med sked själv när lusten faller på. go o glad m blir riktigt arg o tjurig ibland. Igår hade vi en stund på stan, åt glass o så. Mysigt.
skriver nu från surfplattan o tangenterna lyder mig inte ojag ser inte vad jag skriver. Kort livstecken från mig iaf.

JODÅ VI LEVER

Inte mycket aktivitet på denna blogg. Det känns som tiden rusar.

Jag har varit igång i jobb senaste månaden. Känns helt ok, enorm skilnad att jobba 75%. Värdefullt även om lönen blir lidande.

Proppen har gått för Pontus. Hans introverta beteende på dagis (som sedemera blev väldigt utagerande hemmavid) har upphört! Han blommar ut för varje dag och fröknarna är super lyckliga över detta.  Min stora lilla pojke.

3.4år drygt.

 

 

Niklas är i full gång med baseballen igen. Tråkigt att kommunen är så avigt inställd till att släppa in en ny sport, när Niklas (mfl) lägger så mycket tid på att få till något bra.

 

 

Rasmus är ju bara huuur mysig som helst! Men visar också temperament när det inte går som tänkt. :)

Han är, likt sin bror, väldigt motoristk duktig och det är full fart ute hela dagarna. Nu har han haft hög feber, närmare 40 gr, i ett par dygn. Inte optimalt i värmen, men nu verkar det ha vänt och han har ätit hela veckans ranson idag tror jag!

 

Premiärdopp i badbaljan för nån vecka sedan.

Tänk att för ett år sedan var lillskroten bara tre månader och en ammande hjälplös bebis. Nu en kille som reder sig själv!



PÅSK Å ANNAT

Det blir inte roligare uppdateringar än så här på bloggen just nu.
En stooor sten har fallit från mitt bröst och det pga att äntligen har vi tömt pappas lgh. Den kommer nog ut till försäljning, denna eller nästa vecka. Bitar faller på plats allt eftersom.
Nu idag, två veckor kvar, tills jag börjar jobba. Blir ju bara 75% nu till en början, men det känns bra. B R A . Trots allt ganska luftigt schema, får tid m familjen och tid för återhämtning. Tror inte att folk fattar hur jävulskt slut man kan bli (f.a i skallen) av att jobba m dementa. Något som dock inte syns, och aldrig kommer att synas, på lönen, vilket enormt (slit)jobb man gör.
Jag har sett så mycket tragik, så mycket lidande och så mycket ovärdigt i mitt jobb att det känns SÅ skönt att veta att mina föräldrar aldrig behöver genomgå detta. Faktiskt.

Anyway, vi var ju till Borga i påsk. Fint väder, uttröttande luft, utedagar (Pontus är ju helt otrolig på vara ute!!), godis i massor.
För Baileyz går det hur bra som hellst. Jag=glad. Hon får massa aktivering o träning. H O P P A S hon stannar för gott. (Malin ska bara lura smörja maken...).

  Borgahällan som utsikt från stugan.

 Leka, leka, leka.

 Glad o go!

 Bröder som ritar.

Två klubbor samtidigt. Gäller att äta så mycket godis man kan när tillfälle ges!

KRÄKINLÄGG

Sa jag det, att jag blev matförgiftad för en vecka sedan? En kompis o jag var på Balder (haft en angorakanin som hette Balder) o åt tacobuffé innan vi var o såg "Små citroner gula".
Sa till A att guacamolen smakade konstigt. (Hon åt inte av den alls). På natten vaknade jag o antog att det var magsjuka, men mådde bra efter "tömningen" och åt frukost som vanligt osv, så jag antog att det berodde på maten. Ringde miljökontoret o gjorde en anmälan, o dom hade fått en anmälan även i januari.

Baileyz verkar anpassat sig bra, vilket väl inte var det som oroade mest. En av hundarna hon ska bo med var inte alltid så accepterande mot andra men det verkar ha gått bara bra. Hoppas det håller i sig! Dock blev hon första kvällen nedspydd av Malins dotter. Hon låg på soffan o började kräkas o Baileyz låg nedanför.... Stackarn.

FARVÄL

Det har ju gnagt i mig länge. Är det ett svek? Är det ett personligt misslyckande? 

Onda samveten hit o dit, men nu är beslutet taget, boende ordnat och imorgon är det så dags att säga hej då till fina Baileyz. 

Om än på prov till en början, men förhoppningen är ju att hon får ett stadigvarande boende med ett roligare och meningsfullare liv än vi kan erbjuda just nu. En gammal kompis till mig som bor i Ursviken ska ta henne, dom har stt stuteri (hennes man jobbar som kusk) och hon är djurvän in i själen. Känns bra med någon jag känner. 

Haft hund i 31 år, så det klart att det känns konstigt, men ändå skönt. Nu är det ju inte sagt att detta funkar, men faktum kvarstår  ju iaf...hon ska inte bo här.

TOTALT OINTRESSANT INLÄGG

Här är det inte mycket bloggaktivitet precis.
Det är väl iofs inte så mkt som händer mer än att dagarna går i sina hjulspår, med små avstickare här o där.
Mina bihålor är ånyo tjocka o täta, Rasmus snorar och vi är ju trots allt förskonade.
Ska inte klaga. Har vabbat E N gång med Pontus.
(så nu var det sagt. Ligger vi väl däckade lagomt till helgen).

Pontus måste ha tvärvuxit, plötsligt känns allt för kort o han klagar själv att kängorna är för små.
Rasmus har inte gått upp så mkt i vikt men ingen fara. Det är ju inte för att han inte äter, utan snarare förbränner han väl massor. Ungen kan inte vara still. Sweet lord vad han klättrar o far.
Vaccineringen gjordes under förväntad gråt.
Däremot föll han härom dagen o slog ögat ganska illa, så ettårs fotograferingen skjuter vi på. Inget kul att fota m sår i ansiktet.

Snart börjar jag jobba också. Har gått ner till 75% o schemat är riktigt bra. (för en ggn skull). Tyvärr är ju helgpassen kvar vilket innebär att jag inte ser familjen på hela helgen (såvida dom inte kommer till jobbet). (7-20 / 7-21 med 2tim rast). S U  R T ja, men what to do??
Om jag inte sagt det så säger jag det nu: jag kommer återgå till min förra arbetsplats, t.o.m samma avdelning (tjoho).

 Köpt ny lampa ovanför köksbordet. I helgen köpte vi ny spis o micro, samt en surfplatta som (inte bara förstås) Pontus ska kunna använda. Han behöver stimuleras samt utveckla sin smarthet. Mer om detta "problem" en annan ggn.

                                                         Storebror hjälper lillebror.

Den här lilla skrotungen har minsann också börjat visa humör. Hujedamej vad livat det kommer bli. Men ... det kommer inte bli lätt, men det kommer att vara värt det.

KALAS IGEN

Mycket kalasande den här tiden. Pontus i december. Jul o nyår på det. Så i januari fyller jag år och fyra dagar senare Hugo. Å Rasmus nu d. 19/2. Sen får det vara färdig fikat ett tag!
Idag har vi haft kalas för att fira kommande ettåring.
S H I T ! ! ! ! Ett år redan. Heeelt overkligt hur tiden bara äts upp.

Hur kommer man minnas den här tiden om några år, brukar jag tänka. Det är ju knappt så man minns några månader bakåt. Intensivt lär ju vara ett ordatt minnas för att beskriva tillvaron just nu.

Nåväl... Rasmus skulle egentligen ettårs vaccineras imorgon, men han har en väldans massa rossel i lungorna så vi skjuter på det i två veckor. F.ö går och klättrar han som en liten bergsget överallt. Och då menar jag överallt!
Pontus är stundom mysigaste ungen i världen, och pratar non stop , gngager hål i huvudet på en, och det är med en fantastisk inlevelse han har sina toerier om än det ena än det andra, och stundom är han som en finne i röven. D.v.s jävligt irritirande och man blir galen på att inte nå den. För jag når honom inte. Han har ett sånt temperament att jag fattar nada.