HUSBYGGE?

Livet lunkar på i behaglig takt. Pontus växer och blir bara duktigare o duktigare. Kan inte sitta själv men han är ändå stark i kroppen. Reser sig raskt på benen om man håller honom i händerna. Han är egentligen inte så baby-hullig utan ser mer bara kraftig ut. Men så har han ju varit motoriskt tidig hela tiden också.
Mumsar banan o potatis och verkar gilla det! Packade bort hans första kläder för ett tag sedan. Svårt att greppa faktum att han redan vuxit ur kläder som var så små men ändå på honom för stora. Första mössan som var alldeles för stor för 4 månader sedan. Men det är ju häftigt!
Har bytt insats till vagnen nu. Börjat använda sittdelen. Han tycker det är väldigt kul att kunna sitta och titta på när man är ute. Inte bara ligga o stirra upp i himlen (eller sufletten), utan titta när man krattar eller hundarna springer o busar. Han blir ivrig & viftar som en propeller med armarna.

Igår var jag till min kusin som visade sig också bo här i byn. 3 km från mig. Vi har inte setts på ca 22 år. Konstigt att man inte lyckats springa på varandra heller under alla dessa år. Moster var också där. Det känns roligt att vi börjat ha kontakt igen. Det är ju ändå en länk till min mamma´s sida, vilket känns viktigt trots allt, nu när jag inte få ha mamma med mig i livet.

Igår chippade jag några bollar (bara här på gården) och faktiskt kändes det lite roligt. Kanske jag kommer igång med golfandet trots allt?
Vi hade en arkitekt på besök i måndags, och har idag fått ett första utkast på en ritning på den tilltänkta utbyggaden. Måste bolla lite med kommunsnubben också. Med lite flyt kan vi få som vi vill och med ännu mera flyt dröjer det inte allt för länge innan det kan vara verklighet.