LOPPIS

En helg går fort och nu är det över igen. I går när Hugo hade hockeyträning passade vi på att åka på ÖoB (fast jag säger bara ÖB), samt på Babyproffsen för att inhandla ny bilbarnstol. Den vi hade kollat på var på kampanj med 800:- i rabatt. Ja, tack säger jag. Men vad trångt det känns i bilen. Hur ska hans ben rymmas där i framtiden? Stolen ska han ju ha i några år men det finns ju inget benutrymme. Från när sitter dom framåtvända?
Har tvättat upp klädseln till den hyrda stolen o ska åka och lämna den under veckan.

Idag var vi på loppis på Nolia. Köpte lite grejs, bl.a ett par yllesockar som några tanter hade stickat. Så fint med rejält handarbete - önskar jag kunde! När jag var gravid var det inte mycket fysiskt jag ville göra i slutet men för att inte bli galen av rastlöshet började jag sticka. Men jag kan ju bara sticka avigt eller om det är rät, så jag stickate något långt o lurvigt bara för att göra något. Men fick ju problem med karpaltunlarna så det sket sig liksom iaf....

Bästa vänner

Pontus är helt stormförtjust i Baileyz. Han lägger sig som en platt fisk på henne och bara myser. Ibland kurar han ihop sig på henne och borrar in ansiktet. Hon har gott tålamod, men blir givetvis less hon också.

Sittpaus i raketkrypet

I helgen har han gått vid flera tillfällen. Oftast blir det två-tre steg men en gång tog han fem steg jättesnabbt. Det verkar som att det tagit fart nu när han förstått att man måste flytta fötterna växelvis. Sen kryper han i raketfart och tvärsätter sig upp som för att hämta andan - åsså iväg igen! Han blir helt andfådd o rödrosig!

Pyamasmys med pappa

Aj äm ö spjuver (här med blodpudding i nyllet)

Ang. min ryggsäck som nämndes i förra inlägget så har tankarna aktualliserats (kan man säga så? ) för att nya fakta framkommit. Det gör det redan stora gigantiskt och jag vill egentligen inte veta men ändå måste jag få veta. Men jag inser att det är mycket jag också aldrig kommer att få veta. Jag vet att det finns orsaker till hur o varför jag gjorde mina val, men jag måste ändå söka förståelse till varför jag inte fick upp ögonen tidigare. Det gör mig så ont att så många år runnit mig mellan fingrarna.
Jag har dock den stora lyckan att ha världens bästa sambo som har full förståelse för att jag är som jag är och blir som jag blir ibland. Puss på dig!

/ Åsa