PLANERA

Jag är sämst på blogga, men det blir ingen större prioritet nu.
Fyllde ju som sagt år i fredags och ålderskrämporna kom pronto. Var på väg ut, och när jag sträcker mig mot hatthyllan så smäller det till i nacken (för vilken jävla gång i ordningen??) och där stod jag. Helt orörlig. Pontus grät o sträckte sig efter mig. Jag kunde inget göra. Tursamt nog slutar ju Niklas tidigt på fredagar och var på väg hem. Men så bedrövlig har jag nog aldrig varit. Kunde icket röra mig. Lagomt kul då fixa mat o tårta o en grinig unge på halsen skulle hinnas med innan främmande. Stackars Niklas fick stressa med allt själv.
Nu känns det bättre men är fortfarande stel och väldigt öm (hela kappmuskeln) - såklart när man har som mest att göra också. (och en 13kilos unge att bära...).
Vi behövde tömma övervåningen tills idag. Tack o lov fick vi hjälp att bära av svärmor som var här igår för att fira Hugo som fyllde 9 år. Han fick sova i förrådet i natt - något han tyckte skulle bli jättespännande. Har inrett det i lite spartansk stil men får duga.

Pontus är ju inte känd för att sova mycket dagtid. Vissa dagar går det bara inte. Han kan vara vaken från 7.30 till 19 utan att sova måt. Tycker inte om det, för jag tycker att han BÖR sova iaf en stund. Men så länge han håller sig på bra humör är det ju överlevnadsbart.
Så typiskt idag, han har varit supergnölig och trött, men som vanligt inte erkänt det=går ej att få somna. Just som jag tänkte att: jaja, men jag åker in tidigare till stan (fika-date kl 13.30), så lär han ju hinna sova i bilen en stund. Nähä, då somnar han i famnen - något som aldrig sker.
Så typiskt när man väl planerat något. Skit irri att inte kunna hålla tider, för som det varit med sovandet nu så väcker jag inte honom. Han måste få sova.
Vi får se hur e.m blir. Om vi skjuter på daten eller ej.
Nä, nu avrundar jag mitt träliga inlägg.




/ Åsa