SÖNDAGKVÄLL

Min fina älskade Lakriz som jag saknar så det gör ont. Ståtligare får man leta efter. Bilden är rakt av snodd från hans nuvarande ägare. Där han f.ö har det BÄST!

Helgen blev ju inte riktigt som vi tänkt oss pga av sjukling i huset. Vi har dock varit ute en del i fina vädret. Fått undan massa bråte på gården också.

Jag åkte på Maxi i e.m och bunkrade upp med diverse soppor o kräm, fil, Proviva osv.



Pontus är på ett sjujäkla humör. Blir så otroligt lättstött. Och skriker o blir SÅ ARG. Vad gör man? Men han satt iaf en väldigt lång stund och åt superfokuserat med sked. (som oftast var utan mat på men ändå). Och på en 5-öring vänder det. Börjar kasta sig bakåt i matstolen med en massa kraft. Försöker man "hjälpa" honom som att sätta sin hand ivägen blir han än tokigare.

Nu har jag just kommit in från lite gårdsjobb, lyssnar på diskmaskinssurret och förvånas över att ingen av katterna tuggat på tulpanerna jag fick av svärmor i fredags.
Tulpaner var min mammas favoritblommor. Idag är det 11 år sedan min fina älskade mamma dog. E L V A Å R!!! Helt galet vad åren tickat iväg. Jag var 26 då, hon hade precis fyllt 50. Saknar gör jag varje dag, sorgen finns så klart alltid, även om den ser annorlunda ut med tiden som går. Nu kan jag också känna sorg över att hon aldrig fick uppleva att bli mormor, aldrig fick bli pensionär...ja listan kan bli lång. Hon fattas mig.






/ Åsa