UPPDATERING

En snabbuppdatering så här på kvällskvisten.

Igår BVC. Rasmus fick en OK-stämpel i baken.  Kan det han bör kunna och mer därtill enl. doktor.

Vikt 8760g (Pontus 8000g vid samma ålder)

Längd 69 cm (Pontus 67.1 cm vid samma ålder)

Åsså 2 vaccinationssprutor på det (med påföljande feber idag).

Pontus fick utskrivet Movicol Junior och vi ska pröva oss fram till vilken dosering som hjälper honom bäst. Blir han inte tillfredsställande hjälpt blir det tarmröntgen.

Idag har jag spenderat 85% av min tid i bilen. Skjutsa hit o flänga dit.

Ikväll var jag på info.möte på förskolan (dagis säger jag) där Pontus ska börja.

Blir nog bra det där. Idag var sista dagen hos dagmamma.

Färg är inköpt, nu ska det målas.

Åsså har jag en vagel (eller nåt liknande) i ögat som gör O N T.

/ Åsa

JOBB BÅDE HÄR O DÄR

Det bästa med denna fredag var att Niklas går på semester igen. I två veckor.
Vi har, lite lätt räknat, ungefär en biljon saker som skulle behöva göras men man är ju fasen bakbunden med två onga.
Vedstapling, husmålning (inte hela huset), massor med fix i trädgården (igenvuxet är bara förnamnet) änd så ån.... Och jag var faktiskt och jobbade fyra oooootroligt ansträngande timmar igårkväll. Bra m lite extra slantar nu när man är fattigare än kyrkråttan her self. Man blir I N T E  R I K  av att gå hemma med barn.
Inte i pengar iaf.

RIKEDOM SOM RÄKNAS:

/ Åsa

JORÅ

 Rasmus ständigt med handen i munnen.

 Syskonkärlek, den vackraste.

 Bästa farmor kom med en tramp-lös cykel. Balansträning.

Ungefär så här glad är lillskiten jämt.

Rasmus har fått två synliga tänder i u.k.

Rasmus har på sätt o vis krypit. Han far fram med en larvs förflyttningsteknik. Drar ihop hela kroppen till en boll o skjuter ifrån.

En lång och tung och stark liten kille detta.

Ja, jag jämför mina barn. Inte för att någon skulle vara bättre eller sämre, men det klart man tänker "hur var Pontus i ålder "X" "

Sammanfattningsvis kan man ju säga att båda är tidiga i sin motoriska utveckling. Båda är stadiga och starka.

Pontus var nog lite mer nyfiken på omvärlden medan Rasmus mer nöjt sig med att ligga där han ligger.

Rasmus är mer skvätträdd än Pontus. Känsligare. Lättare till gråt.

Båda sov hela nätter i tidig ålder, men Rasmus har varit betydligt strået vassare. Inte många vaknätter här inte.

Rasmus är inte lika intresserad av mat som Pontus var.

Ska bli spännande att följa Rasmus på samma resa vi följt Pontus!

Pontus har blivit jättebra på hantera sig själv då han blir arg. Han kan dessutom verbalt säga att han blir arg och varför, men han kastar och slår inte längre. Han kan knyta näven och knipa med munnen och säga att han är arg. Bättre så än som det var för ett ½år sedan.

Hans tarmtömningsproblem fortsätter och jag blir rent ut förtvivlad . Fixade in Pontus till läkaren vi ska till nästa vecka med Rasmus. Så får han skriva ut annat regleringsmedel än Laktulosen som jag nu på eget bevåg använt.

Imorgon ska jag besöka en väldigt trevlig och fin människa. *längtar*



WF

En jobbig dag igår. Pontus inte sitt vanliga glada jag. Rasmus kunde inte sova och jag trött. Och på det en schäfer som driver mig till vansinne.
Dagarna blir långa och jag är dålig på komma mig för att göra något.
Var över till grannflickorna o skulle hoppa studsmatta men av ngn anldening blev P ledsen och allt slutade i en cirkus utan dess like.
Jag roar hjärnan med Wordfeud, men det är väl typ den enda intellektuella stimulans den får nu för tiden.

Ska iaf på stan i e.m o vara smakråd åt en kompis.
Rasmus far runt i sin gåstol och blir frustrerad över att inte nå saker.
Har (glädje)skrikit sig helt hes.


/ Åsa

VARDAG

Idag blir det lite vardag igen.

Pontus ska vara hos dagmamma denna o nästa vecka.

Sen är det finito där - inskolning på förskolan i Stöcke i slutet på Augusti.

Tyvärr är han enda barnet hos henne denna vecka. Trist....

Men kanske skönt för honom ändå att få göra annat.

Igår e.m var vi på stan i lite ärenden samt ett middagsbesök på Max. Pontus var heeeelt i gasen på så vis att han blir väldigt exalterad av alla bilar/bussar/lastbilar och vi fick dessutom se en brandbil i utryckning! Det ni!

 PONTUS? RASMUS?

 RASMUS?

Översta bilden är på Pontus o de andra två är på Rasmus.

/ Åsa

VÄSTERBOTTNISKA KAMELER

Ungarnas farmor med tillhörande granne med sina barnbarn och ena barn samt jag (hängde ni med?)  träffades igår i Mickelträsk på lilla djurparken där det finns ovanliga höns, kameler och nån strutsfågelliknande sak.
Pontus som älskar djur tyckte det var roligt förstås och fick mata en kanin. Kamelmatningen vågade han sig inte på så det fick jag göra.
Sen åt vi våfflor och glass.  Trevlig dag men f*n vad jag längtar till Rasmus är större.

Erika, Pontus, Albin, Minna och Hanna

Jag sticker inte under stol med att jag inte tycker småbarnslivet(bebisstadie) är så himla charmigt alltid. Visst är ju bebisar urgulliga och Rasmus är ju heeeelt underbar. Hans alla framsteg, hans miner, leenden, ljud mm. Men det ÄR omständigt att tex åka iväg. Det ska sövas o ätas (ammar ju inte så det gäller att kånka med mjölkersättningen. Finns micro? Måste jag ta termos osv. Hipps vipps är han ena ggn mer hungrig än normalt och man har inte tagit med tillräckligt).

Det ska bäras o bäras och sövas o vyssjas osv att ALL tid går till detta. Och de korta stunder han sover så då ska man leka med Pontus. Så ja... heltidsjobb är det absolut.

Känns redan nu så skönt att R faktiskt kan roa sig mer själv än vad han kunde bara för 2 mån. sen. Det går frammåt, det blir bättre och även om det är en begränsad tid som ska tas tillvara på så är det även en otroligt slitsam tid.

Som om det var så himla lätt att vara 5 månader dårå....

/ Åsa

JO VI LEVER

Finner bara ingen ro till att blogga, hinner knappt öppna datorn till annat heller.
Jag undrar varför jag bloggar alls egentligen, men det blir ju lite av en dokumentation att blicka tillbaka i.
Vi åkte upp till stugan i Borga och umgicks med Niklas syster+sambo samt farmor (barnens alltså). Vädret var trist och regnigt och myggjävlarna och knotteländet var inga trevliga gäster.
Jag o Vickan gjorde lite stenmur, Johan o Hugo fiskade en del och att bestiga Borgahällan gick bort p.g.a dimma. Däremot tog vi oss upp på Lillfjället. En timme upp, något snabbare ned.

Jag spräckte ett revben och har typ ondaste ont.

 Med Borgahällan i bakgrunden.

 Rökigt värre. Vi eldade gräs i grillen för att hålla knotten borta.

 Borgahällan och Borgasjön

 En nöjd Baileyz på toppen av Lillfjället.

Niklas började jobba förra måndagen och ska så göra i 4v för att sedan vara ledig i ytterligare 2v.

I helgen var det kusin- och tremänningsträff i Valne, 4 mil NV om Östersund. Kusiner på min pappas sida. Brorsan som bor i den nämnda staden, har en bekant som driver ett vildmarkscamp i Valne och det var alltså här vi höll till. Primitivt liv. Ingen ström inget rinnande vatten. Laga mat över eld.

Vi var nästan alla tio kusiner med resp. och alla har ju massa ungar så vi var ett stort gäng.

Nu blev det bara Pontus och jag som åkte så jag fick mest hålla efter honom.

Skötte sig bara fint, men det kommer ju liksom en baksmälla efteråt.

Jag var inte på släktträffen för 10 år sedan så för mig var det uppemot 15 år sedan jag träffade en del.

Aktiviteter av diverse slag hade vi också. Provade för första gången att skjuta lerduvor.

Peter som roddat ihop allt hade gjort det bra.

Saknade dock min lilla bebbe och sambo så det var skönt att komma hem  i söndags. Pontus sov hela bilresan så vi sannade aldrig.

 Vacker kvällssol över fjällen.

 Mat på gång. Bror till vänster i bild.

I e.m ska vi iväg o uppvakta Niklas lillebror som fyller 12.

Tills dess fortsätter jag kämpa på med barnen. 

/ Åsa