Gårdagens begravning gick bra. En begravning är ju dock alltid en begravning. Tror jag blev mest ledsen för det blev sån påminnelse om samma dag (!) för 11 år sedan då mamma begravdes. Pontus var med och han skötte sig i vanlig ordning. Snäll o lugn. Pratade i munnen på prästen och pekade och jestikulerade, men det var bara roligt. Efteråt blev det smörgåstårta o go´bit.
Snacka om att P är en riktig utekille. Han älskar att vara ute. Och han sysselsätter sig så bra. Han bär träbitar, staplar, plockar spik i och ur lådor, hamrar och massa annat. Han gillar iaf åka skottkärra och låter "brum-brum".
Men när man ska gå in VÄGRAR han och tjurar o sparkar o skriker. Goa fina hjärtat.
Känns inte lika konstigt som jag trodde, att vara borta på jobbet o komma hem till Pontus. Han är inte alltid så intresserad utan blir väldigt pappig. Det är däremot inte så kul att han sover lunch då jag åker för kvällsjobb och sover såklart när jag kommer hem och har inte vaknat på morgonen efter då jag åker. Blir över ett dygn innan man ses.
Nu ska jag pusta ut efter en intensiv vecka, nu är det helg och jag ska mysipysa med min familj.
Vi ska ev. ut o kolla tapeter o golv. Niklas målade köks+vardagsrumstaket igår. Tog bara 5 timmar och nu är det bara 2 varv kvar...:-)
Trevlig fredag!
/ Åsa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar